torsdag 3 november 2011

Vilken väg ska jag ta? Vart ska du då? Jag vet inte! Men då spelar det väl ingen roll vilken väg du tar?!

Jag hörde om en politiker i en artikel som påstod att det inte finns någon fattigdom i Sverige. Nej, det förstår man ju att den sittande regeringens politiker inte vill kännas vid. Då får de ju krav på sig att göra något åt det..

Precis som det är jobbigt för oss alla att kännas vid saker. En metafor: man slår ut en boll som inte hamnar på fairway utan ut i ruffen. Då går man fram till bollen och säger "Den ska inte ligga här" Sen försöker man slå ut den. Det går inget bra. Istället för att säga"Okej, bollen hamnade här. Kan det ha någonting att göra med hur jag gjorde där borta? Om jag försöker slå ut bollen dit, där jag vill ha den , på ett annat sätt än hur jag gjorde därborta?" Resultatet blir högst troligt ett annat. . För som Charlie Söderberg sa igår på seminariet"Ett rikare liv" När det skiter sig för dig i livet, vem är det som alltid är med då? Jo, det är du! (usch, vad jobbigt ,va?!)

Så börja med: Var befinner jag mig just nu? och sen: vart vill jag komma! Vilket är mitt mål? (och då är det INTE vart jag INTE vill komma, som typ: jag vill iallafall inte till vården igen!) Så visst behöver vi ha kunskap här i livet, men den leder ingen vart om vi inte har en attityd, en motivation. Det är klart som korvspad egentligen, men i mitt liv har jag bara flummat omkring utan mening eller mål. Jag erkänner det för mig själv. Det svåra i kråksången är nu: vart vill jag? Det är det som jag måste komma på! (och så tänker jag i nästa slag: "ja, iallafall inte att bli löneslav igen! Feel tänk! VART vill jag? Hmm.. en egen business inom t ex xxxx? Kan det va något?) Ha ha, jag fick verkligen mycket att tänka på och börja AGERA på..

.

3 kommentarer:

Åza sa...

Feel free att ändra i inställningar, utseende, länkar osv. förresten, det är ju vår blogg, inte min!

Åza sa...

Du, jag förde ett liknande resonemang hos min terapeut för 2 år sen och vet du vad hon sa?
De allra, allra flesta människor hamnar där de är av en slump, det är i de flesta fall inte så himla genomtänkt och medvetet val utan omständigheter som gör att man hamnar i ett visst yrke eller på en viss plats. Så var snäll mot dig själv, ta små steg på väg mot medvetna val, det är inte så korvspadsenkelt alltid som det kan låta när man står på en scen och förenklar världen...

Unknown sa...

Javisst, och var har jag hamnat "av en slump"? Jo i precis ingenting, nada.. Väldigt inspirerande.. NOT!