tisdag 19 oktober 2010

Här är en fantastisk kvinna med en fantastiskt blogg

Du hittar den till vänster, avig Maria.

Just det här inlägget kände jag mig igen mig i. Gråtilskan. Hur man känner sig trampad på som människa. Det händer ju ibland.

Jag kommer ihåg ett julbord som vi var ute på på representation med kunder och hur jag blev hyschad på av en man. Han hyschade mig som en hund! Anledningen var att jag hade sagt att det väl var helt ok att kundens barnbarn som råkade vara en pojke lekte med dockor. Jag sa något om att
man inte behövde lägga så stor vikt vid sånt där påhittat som vad pojkar och flickor "ska" göra, jag hade aldrig gjort det med mina döttrar.

DÅ blev jag "hyschad", det var inte ett passande samtalsämne, feministisk propaganda var ju vad det var! Hu och ve!

Jag skulle aldrig gå in i en "politisk" eller "känslig" diskussion med en kund som jag inte känner, självklart inte, men däremot måste man ju kunna prata om annat än väderleksrapporten
på en direkt uppmaning...

Då blev jag just sådär skrikarg, så arg att taggen sitter kvar fortfarande....kanske för att jag inte kunde ventilera min ilska där och då på något sätt.

3 kommentarer:

Unknown sa...

Inte bra med uppdämd ilska. Skriv ett argt e-mail till personen ifråga där du läse lusen av honom! Sen behöver du inte skicka iväg det. Men du har fått ur dig din ilska.

Åza sa...

Vore ju lite roligt annars att läsa lusen av honom 2 år senare...hahaha

Unknown sa...

Ha ha ha! Go for it!!