fredag 13 april 2012

Funderar på en ensam resa..

Tjoho! Man reser ju för en spottstyver med Ryan Air till Dublin! Så nu har jag nästan bestämt mig för att åka själv, eftersom det är stört omöjligt att få med sig nån. Av en händelse gick jag tillbaka och läste bland mina tidigare inlägg och fann det här under rubriken "Tillsammans" :

Har tänkt på hur "platt" en upplevelse känns när man inte kan dela den med nån. Visst det var t ex jätteroligt att besöka Dramaten och träffa skådespelare och titta in i maskörens residens, men det var ändå inte så roligt som om jag hade kunnat dela denna upplevelse med någon. Jag har gått på teater själv, suttit ensam vid ett bord i pausen, ingen pratar med en när man är ensam? Konstigt? Tar man eget initiativ är man bara påträngande och pinsam. Bio har jag ofta gått på själv, men det går bättre tycker jag. Det man saknar är att få diskutera film/teaterupplevelsen efteråt med någon. Hur upplevde du det där? Jag tyckte det var si eller så.. Det blir mer en HEL upplevelse på det viset. Samma sak med att resa. Jag har många gånger funderat på att bara ge mig iväg själv nån gång, tex till Irland, min drömresa. Men ensam? Neej, det blir inte så kul. Det blir halvt helt enkelt. Jag ser de underbara klippformationerna, jag ser havet, den blå himlen och andas in den rena klara luften i djupa andetag.. men.. kommunikationen om hur underbart allt detta är blir ensidig. Jag talar med mig själv i mina egna tankar. Jag vet vad jag ska svara. Människan är en social varelse. Det är inte meningen att vi ska existera som isolerade små öar..
Ändå gör jag väldigt mycket själv. Det går bra det med. Men det är inte det ultimata. Jag tror inte att jag utvecklas så mycket som människa heller, om min kommunikation nästan alltid är ensidig..


Hmm, men vad tusan, man kan väl ändra sig? Bara för att jag reser ensam behöver det inte betyda att jag behöver vara ensam. Jag har alltid hört att irländarna är ett så öppet och gästvänligt folk. Att Irländarna verkligen aktivt söker kontakt med vilken främmande medmänniska som helst. Såklart att Irland är mitt drömresemål då! ;)
Nej, håll i er Dubliners, here I come!

2 kommentarer:

Gun sa...

Ta in på vandrarhem. Där brukar man finna andra resenärer som gärna vill prata, eller annonsera efter reskompis kanske. Jag var på Irland för länge sedan och några dagar helt ensam. Just vandrarhemmet jag tog in på och där jag stannade ett par dagar gav kontakter både med medboende, de som höll i vandrarhemmet och folk på den lokala puben.... nu vet jag att alkohol och depression inte fungerar men det finns ju kaffe:-)

Unknown sa...

Ann kanske följer med! :)