Vad säger oss..

drömmar egentligen? Den gamle Freud hade ju sina teorier, de var dock lite väl fixerade vid det manliga organet, vill jag minnas. Penisavund? Laughing out loud! Nåja, man får betänka vilken tid han levde i, och på den tiden var det sannerligen inte lätt att vara kvinna. Kanske det var befogat då, vad vet jag?
Mina drömmar inatt var otäcka. Jag drömde att jag hade cancer och bara hade en kort tid kvar att leva. Hur skulle jag nu hinna att göra allt det där jag inte gjort? Hitta kärleken, resa till dessa underbara ställen, vara med mina nära och kära? Ingen förstod heller i min dröm att jag var sjuk. De tyckte att jag var gnällig och sjåpig, att jag skulle rycka upp mig. Det var en känsla också av att barnen gled mig ur händerna..
Ja, jag säger då det. Men jag förstår att allt detta säkert var en bearbetning av allt det här:. En mamma i en av barnens klass har drabbats och har bara kort tid kvar att leva. I veckan var jag på Cytolog-provtagning på Ängens vårdcentral, jag tänkte på att "tänk om jag får ett besked i brevlådan om att jag har cancer?" Dessutom var jag på Ari's föreläsning där han berättade om sin fru som dog i cancer,kort efter att deras barn fötts, att det är viktigt att inte vänta för länge med både små och stora beslut i livet. Hur viktig familjen är. Dessutom lider jag själv av depression, något som kanske inte syns direkt utanpå. Jag kan nog verka gnällig och sjåpig, ja jag är det också! Men jag behöver ju jobba för att bli frisk, jag behöver också göra saker för att känna att jag lever. Jag vill ju resa. Jag har så många ställen jag vill till Skottland, Irland, Rom, Grekland, New York.. Det är i princip en omöjlighet när jag inte har jobb. Nu fick jag ju ett besked från Skatteverket att jag får tillbaka en skaplig summa på skatten. Vi är i desperat behov av en massa saker, men först och främst en diskmaskin. Sedan behöver jag egentligen sätta undan den skvätt som blir över. Förmodligen har vi inte råd att åka nånstans i sommar. Men sen tänkte jag att jag kan inte bara vänta och vänta på att få komma iväg någonstans. Jag måste gripa chansen när den ges! Jag vill unna mig själv en resa i födelsedagspresent, jag fyller ju år i maj. Rom hann jag inte med ordentligt sist, och Irland är något som lockar mig oerhört mycket. Risken är att det blir sura miner hemma förstås. Men det är mina pengar, och jag tycker att jag borde unna mig det, för att få må lite bättre.
Nu ska jag unna mig att drömma loss lite på nätet, i resornas underbara värld..